Har du någon gång stannat upp och funderat över de siffrorna som syns undertill en flaska? Har du kanske lagt märke till att de kan skilja sig åt, från flaska till flaska? Idag ska vi räta ut det en gång för alla: vad betyder egentligen siffrorna under flaskorna?
Det finns ett system för flaskor för att visa vad de innehåller och vad de är lämpade för. Vissa plasttyper i flaskor är nämligen lämpade för vissa områden bättre än andra. Markeringen i botten i flaskan har ett nummer mellan 1- 7, där de alla har olika material som fungerar bättre för diverse olika ändamål.
Nummer ett syns ofta i PET-flaskor. Materialet används ofta till de plastflaskor som är genomskinliga, då den har en glansig yta. PET i sin tur kan senare återvinnas till polyestertyg och fyllning för fleece, mattor och utfyllnad i kuddar. Denna typ av flaska kan även återanvändas som rPET-plast där den går igenom hela livscykeln igen för att bli plastflaskor av typ rPET. Så nummer ett står för att den är gjord av PET eller rPet. rPET i sin tur är gjort på återvunnen plast som innan varit i förpackningsmaterial eller plastflaskor, exempelvis. I våra flaskor använder vi 100% rPET, då detta är ett utmärkt ämne som dessutom leder till mindre upptagen yta på soptippar då 100% av alla PET-flaskor kan omvandlas till rPet i slutändan.
Nummer 2 står ju då för HDPE-plast (högdensitetspolyeten) som är en annan typ av återvunnen plast. Denna är, istället för PET-flaskan som är glansig, istället matt i sin yta. Du finner denna typ av flaska ofta i kapsyler, schampoflaskor och flaskor för rengöringsprodukter.
Nummer 3 är PVC, alltså polyvinylklorid, som inte är återvinningsbart i kommunala insamlingar. Denna typ av plast finner du vanligtvis i plastfolie, slangar och plaströr, förpackningar av kött och i vissa leksaker. I och med att ämnet är hårt i sin natur så tillsätts ftalater för att göra det mjukare. Dessa läcker sedan ut under hela produktens livstid, vilket är farligt då ftalater är hormonpåverkande. Detta material ska undvikas så gott det går.
LDPE är materialet som finns i flaskan som har en fyra undertill. Och vad innebär detta materialet då? Jo, att det (ofta) är återvinningsbart! Något att hålla utkik efter för att veta om man kan återvinna det är att det finns i handkrämsförpackningar i tubform, bärkassar eller förpackningsfilmer.
Nummer 5 står för PP, vilket är ämnet polypropen och detta kan också återvinnas. Denna typ av material finner du i packtejp, ketchupflaskor och de brickor som finns i mikrovågsugnen. Detta material kan sedan återvinnas vidare till kvastar, borstar och krattor. Häftigt va?
Nummer 6 är ämnet PS, polystyren, ett ämne som vanligtvis inte är återvinningsbart. Polystyren är uppdelat i två olika typer: polystyren som är skör plast och den andra typen (den som är hårdare i materialet) är expanderad polystyren, som i sin tur är lätt, isolerande och en vattentät plast. Den hårdare typen kan du hitta i föremål såsom plastgafflar och den den mjukare typen återvinns i skummade takeaway- förpackningar och frigolit. Det finns inte många studier på denna typ av material, men det finns uppgifter om att PS kan orsaka lever-, njur- och testikelskador. Därför ska produkter med nummer sex undvikas så mycket som det bara går.
Den sista siffran, nummer 7, innebär annan plast. Denna typen är inte återvinningsbar och skiljer sig därför från de andra typerna av plast. Nummer 7 ska man så mycket som man kan undvika, då den innehåller ämnen såsom polykarbonat (med ämnet bisfenol A) och polyamid. Du hittar denna typ av plast på solglasögon, datorer och matlådor bland mycket annat. Ämnet bisfenol A (även kallat BPA) har varit vida omtalat då det är hormonpåverkande. Forskning har hittat kopplingar mellan hormonstörande ämnen och svårighet för att få barn, diabetes typ 2 och hjärnans utveckling.
Hormonstörande ämnen kan även, i värsta fall, leda till cancer av olika slag. Hormonstörande ämnen påverkar dessutom inte bara människor, utan även djur och i det långa loppet även vårt ekosystem. Det är läskigt, men som tur är finns det saker man kan göra för att minska vår utsatthet för dessa ämnen som är hormonstörande.
Genom att äta ekologiskt slipper du hormonstörande bekämpningsmedel i maten du äter. Du kan även undvika konserver helt i hållet, där ytbehandlingen kan innehålla bisfenol A. En annan sak man kanske inte tänker på är att gamla plastleksaker också innehåller de här giftiga ämnena, så istället för att ärva dessa bör de slängas, som exempelvis dockor och plastdjur. Detta gäller alla leksaker äldre än 2007. Vi hoppas att ni, liksom vi, lärt er mer om siffrorna under flaskan i detta blogginlägget. Låt oss alla en gemensam tjänst genom att göra oss av med plastprodukter eller flaskor med nummer 3, 6 och 7. Så nästa gång du ska köpa en produkt av plast du ska ha under en längre tid såsom en vattenflaska eller en matlåda- kolla beteckningen undertill för att vara säker på att du får en trygg produkt med dig hem.
